Knäledsartros

Du har fått diagnosen knäledsartros, vilket innebär att brosket i knäleden har tunnats ut och ej längre klarar av samma belastning som den gjort tidigare.

Orsaker och förekomst

Knäledsartros (gonartros) är en degenerativ sjukdom som är ganska vanlig i den äldre patientgruppen och ökar med stigande ålder. Ibland kallas artrosen även för ledsvikt, och för knäledsartros drabbas nästan dubbelt så ofta kvinnor som män. De patogenetiska mekanismerna bakom artros är inte helt ofullständigt kända, men normalt sett utvecklas artrosen successivt under lång tid. Ledbroskets struktur förändras och blir mindre motståndskraftigt mot belastning.
Bakomliggande orsaker till primär knäledsartros är inte helt känd, men det finns teorier om att små mikroskador förstör strukturen i ledbrosket, släpper in vätska, som i sin tur gör det mindre motståndskraftigt. Den sekundära artrosen, som uppstår till följd av en annan bakomliggande faktor, kan uppstå till följd av exempelvis övervikt, skador i leden, anatomiska oregelbundenheter eller inflammatoriska ledsjukdomar. Med stor sannolikhet finns det även en ärftlig disposition. Frakturer och ligamentskador är många gånger orsak till utvecklad knäledsartros, men tidigare meniskskada är en av de absolut främsta riskerna för att utveckla knäledsartros. Förekomst av knäledsartros är förutom hos äldre även mer vanlig hos individer som har varit aktiva i olika kontaktidrotter som ex fotboll och rugby. Knäledsartros till följd av inflammatoriska sjukdomar och infektion förekommer men är mer ovanligt. Knäledsartros behandling stockholm

Symtom

Vid knäledsartros är det vanligaste debutsymtomet smärta vid belastning av knäleden.
Smärtan vid knäledsartros lokaliseras oftast till insidan av knät, då den vanligaste formen – nästan 90 % – sitter medialt i knät, dvs insidan. I ett mer avancerat stadium av knäledsartrosen upplever man både hälta och rörelseinskränkning som orsak till den ökade felställningen i knät som artrosen medför. Man är ofta trycköm över knäts ledspringa och i vissa fall kan knaster från leden, så kallade krepitationer förekomma. Vid medial (insida) knäledsartros ställer sig knät i varus (hjulbenthet) och vid lateral (utsida) artros i valgus (kobenthet). Tillståndet kan också medföra benpålagringar som vid långt gången artros kan innebära formförändringar av knät. Hur mycket artrosen inskränker på vardagen varierar, men kan orsaka stort lidande och kraftigt försämra livskvaliteten.

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av röntgenundersökning. Artroskopi (titthålsundersökning) kan bli nödvändigt i vissa fall för att undersöka utbredningen av artrosen.

Behandling

I början av sjukdomsförloppet räcker information om sjukdomsförloppet samt råd om anpassad aktivitet och träning av leden, gärna i samråd med fysioterapeut. Enklare smärtstillande läkemedel som paracetamol och NSAID kan vara aktuellt.
Fysioterapi bidrar till att rörligheten och muskelstyrkan bibehålls. Som artrospatient blir du även rekommenderad så kallad artrosskola, vilket innebär att du får hjälp att komma igång, genom en ordentlig genomgång av lämpliga aktiviteter. I de fall där det finns tydliga tecken till inflammatorisk reaktion i knät, dvs svullnad, vätska i leden och värmeökning, finns möjlighet till kortisoninjektioner i leden som tillfällig symtomlindring. Om fysioterapi och enklare smärtstillande inte ger någon effekt och du upplever att artrosen inskränker på livskvaliteten, kan operation bli aktuellt.