Knäledsartros

Du har fått diagnosen knäledsartros, vilket innebär att brosket i knäleden har tunnats ut och ej längre klarar av samma belastning som den gjort tidigare.

OBS! Vi utgör PRP (ACP) behandling, se texten nedan

Orsaker och förekomst

Knäledsartros (gonartros) är en degenerativ sjukdom som är ganska vanlig i den äldre patientgruppen och ökar med stigande ålder. Ibland kallas artrosen även för ledsvikt, och för knäledsartros drabbas nästan dubbelt så ofta kvinnor som män. De patogenetiska mekanismerna bakom artros är inte helt ofullständigt kända, men normalt sett utvecklas artrosen successivt under lång tid. Ledbroskets struktur förändras och blir mindre motståndskraftigt mot belastning.
Bakomliggande orsaker till primär knäledsartros är inte helt känd, men det finns teorier om att små mikroskador förstör strukturen i ledbrosket, släpper in vätska, som i sin tur gör det mindre motståndskraftigt. Den sekundära artrosen, som uppstår till följd av en annan bakomliggande faktor, kan uppstå till följd av exempelvis övervikt, skador i leden, anatomiska oregelbundenheter eller inflammatoriska ledsjukdomar. Med stor sannolikhet finns det även en ärftlig disposition. Frakturer och ligamentskador är många gånger orsak till utvecklad knäledsartros, men tidigare meniskskada är en av de absolut främsta riskerna för att utveckla knäledsartros. Förekomst av knäledsartros är förutom hos äldre även mer vanlig hos individer som har varit aktiva i olika kontaktidrotter som ex fotboll och rugby. Knäledsartros till följd av inflammatoriska sjukdomar och infektion förekommer men är mer ovanligt. Knäledsartros behandling stockholm

Symtom

Vid knäledsartros är det vanligaste debutsymtomet smärta vid belastning av knäleden.
Smärtan vid knäledsartros lokaliseras oftast till insidan av knät, då den vanligaste formen – nästan 90 % – sitter medialt i knät, dvs insidan. I ett mer avancerat stadium av knäledsartrosen upplever man både hälta och rörelseinskränkning som orsak till den ökade felställningen i knät som artrosen medför. Man är ofta trycköm över knäts ledspringa och i vissa fall kan knaster från leden, så kallade krepitationer förekomma. Vid medial (insida) knäledsartros ställer sig knät i varus (hjulbenthet) och vid lateral (utsida) artros i valgus (kobenthet). Tillståndet kan också medföra benpålagringar som vid långt gången artros kan innebära formförändringar av knät. Hur mycket artrosen inskränker på vardagen varierar, men kan orsaka stort lidande och kraftigt försämra livskvaliteten.

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av röntgenundersökning. Artroskopi (titthålsundersökning) kan bli nödvändigt i vissa fall för att undersöka utbredningen av artrosen.

Behandling

I början av sjukdomsförloppet räcker information om sjukdomsförloppet samt råd om anpassad aktivitet och träning av leden, gärna i samråd med fysioterapeut. Enklare smärtstillande läkemedel som Paracetamol och NSAID kan vara aktuellt.
Fysioterapi bidrar till att rörligheten och muskelstyrkan bibehålls. Som artrospatient blir du även rekommenderad så kallad artrosskola, vilket innebär att du får hjälp att komma igång, genom en ordentlig genomgång av lämpliga aktiviteter. I de fall där det finns tydliga tecken till inflammatorisk reaktion i knät, dvs svullnad, vätska i leden och värmeökning, finns möjlighet till kortisoninjektioner i leden som tillfällig symtomlindring. Om fysioterapi och enklare smärtstillande inte ger någon effekt och du upplever att artrosen inskränker på livskvaliteten, kan vi hjälpa med PRP (ACP) behandling.

Vad är PRP behandling?

ACP-behandlingLite förenklat kan man säga att PRP (Platelet-Rich Plasma) är en icke-kirurgisk metod som hjälper och accelererar den naturliga läkningen av leder, muskler och senor. Man använder kroppens eget material och för in det i den skadade kroppsdelen.

Det egna materialet som används är trombocyterna (blodplättarna, platelet på engelska). Dessa ingår som en de tre delarna i vanligt blod, de två andra är röda och vita blodkroppar. Trombocyterna centrifugers ut och samlas i plasma från patientens eget blod, och sprutas sedan tillbaka in i den onda leden.

Många elitidrottare som fårt denna behandlingen, Tiger Woods och tennis stjärnan Rafael Nadal fått behandling.

Vanliga frågor och svar rörande ACP/PRP


Hur går en behandling till?

Behandlingen genomförs genom att läkaren/sjuksköterskan tar 15 ml blod från en ven i din arm, som vid ett vanligt blodprov. Därefter separeras plasman och blodplättarna (som innehåller tillväxtfaktorer) från blodet genom centrifugering. Slutligen injiceras plasman och blodplättarna med tillväxtfaktorerna i de områden man vill behandla, till exempel i knät vid knäartros.

Hur lång tid tar behandlingen vanligtvis?

Från det att man dragit blod till att man injicerar plasman tar det vanligtvis mellan 20 – 30 minuter.

Hur många behandlingar är nödvändigt?

För de flesta räcker det med 3 st behandlingar/år. Mellan varje behandling skall det gå 1 – 3 veckor. Vissa kan behöva en så kallad ”booster-dos” där man gör en 4:e injektion efter 6 – 8 månader. Det finns ingen gräns för antalet behandlingar som kan genomföras. Ansvarig läkare kommer att utforma ett behandlingsprogram baserat på patientens symptom och grad av artros.

Hur snabbt och vilka resultat bör man förvänta sig efter injektionerna?

Det är individuellt och beror på graden av artros och vilka symptom man upplever. De flesta upplever en symptomlindring efter första behandlingen.

Kan alla grader av artros behandlas?

Ja, PRP-behandlingen kan användas vid alla grader av artros. Dock kan resultaten skilja sig åt. Har man lätt till moderat artros är förutsättningarna bättre. Viktigt att tänka på är att man inte behandlar graden av artros, utan symptomen. Vissa som har grav artros kan ha färre symptom än de med moderat artros, det är alltså väldigt individuellt.

Hur länge varar behandlingen?

Behandlingsresultaten varierar, men de flesta studier visar på att det varar i cirka 12 månader, längre uppföljning har inte gjorts. Genom att kontinuerligt upprepa behandlingen man kan upprätthålla resultatet.

Vilka områden kan behandlas?

De vanligaste områden med starkast evidens är artros och tendinopatier (t.ex. tennisarmbåge, hälseneinflammation, hälsporre).

Vilka biverkningar kan förväntas?

  • Vid artros: Det finns väldigt få rapporterade fall om biverkningar med plasmainjektioner i leden.
  • Vid senskador: En viss ömhet/smärta kan kännas i 1 – 2 dagar i det drabbade området. Mindre blåmärken kan förekomma efter nålen.

Finns det något tillfälle då jag skall undvika denna typ av behandling?

Om du har, eller har haft någon typ av cancersjukdom.

Vad bör man tänka på innan ett besök?

Det är viktigt att dricka vatten inför din ACP/PRP-behandling. Drick gärna vatten ett par timmar innan besöket då uttorkning kan påverka din plasmanivå negativt. Undvika alkohol dagen före och samma dag som behandlingstillfället, då alkohol påverkar kroppens vätskebalans och kan leda till vätskebrist. Äter du t.ex. Ipren, Ibuprofen, Aspirin och liknande läkemedel bör du undvika dessa under hela behandlingstiden då de kan påverka tillväxtfaktorernas effekt negativt.

Varför skall jag välja PRP framför t.ex. kortisoninjektion?


Kroppseget

Man har på senare tid sett att kortisoninjektioner efter ett antal behandlingar kan ha en negativ effekt på brosk och senor/ligament. ACP/PRP är en produkt som är 100% kroppsegen. Inga kemiska ämnen tillförs, alltså finns ingen risk för allergiska reaktioner. Kroppsegna ämnen bryter inte ned din vävnad, utan tvärtom, de hjälper olika strukturer att läka och ge symptomlindring.

Prisvärt

Långvariga resultat och möjlighet att behandla flera områden samtidigt. Jämfört med andra behandlingar är priset lågt för liknande resultat. Många försäkringsbolag godkänner idag behandlingen.

Evidens

De senaste åren har många högkvalitativa studier, som påvisar goda resultat, publicerats.

Flexibelt

Kan användas i samband med sjukgymnastik och/eller annan fysisk aktivitet.

Så här går behandlingen till

ACP 2