Hopparknä

Du har fått diagnosen hopparknä, eller patellatendinit som det också heter, vilket innebär att du har en förslitningsskada i ett av knäts senor.

Orsak och förekomst

Inom alla idrotter där löpning och hopp ingår, som exempelvis handboll, höjdhopp och fotboll, är hopparknä en av de vanligaste diagnoserna. När knäskålssenan utsätts för kraftig belastning och/eller snedbelastas upprepat på grund av oergonomiska rörelsemönster, uppstår en skada på den övre delen av knäskålssenan., Likheten är att en kort period av inflammation precis i början av övre delen av knäskålssenan som sedan åtföljs av problem, oftast långvariga sådana, med ärrbildning.[1] Smärtan debuterar för de drabbade i samband med ett hopp, ett lyft eller en landning eventuellt efter ett hårt träningspass. Andra kan ha en gradvis smärtdebut.[3]

Svag muskulatur framsida lår är ofta ett fynd vid undersökning hos personer med hopparknä. Felbelastning i bäckenleder och funktionell benlängdsskillnad är något som ofta ses. ont i knä hopparknä

Symptom

Hopparknä innebär en intensiv smärta på framsidan under knäet, närmare bestämt i själva senan mellan knäskålen och fästet på underbenet (tibia). Den debuterar oftast i samband med ett hopp, en landning eller eventuellt efter ett träningspass. Smärta går att framtvinga med palpation (tryck) på senfästet. Fynd hos personer med hopparknä är ofta svagare muskulatur i framsida lår, och/eller funktionell benlängdsskillnad på grund av felbelastning i bäckenleder. Många patienter uttrycker ökad smärta vid nedförsgång i trappor, huksittande, rörelse efter en längre tids stillasittande eller stelhet och smärta på morgonen.

Diagnos

Diagnos ställs av läkaren genom din sjukdomshistoria tillsammans med klinisk undersökning av av knät och dess senfästen. Ultraljud eller magnetkamera visar sällan någonting när det kommer till hopparknä.

Behandling

Excentrisk styrketräning i minst 12 veckor har man sett ger goda resultat. Detta kan man få hjälp med genom ett rehabprogram via sin fysioterapeut. För symtomlindring rekommenderas NSAID-behandling, och det finns inget vetenskapligt bevis för att kortisoninjektioner eller behandlingar lokalt såsom elektroterapi har någon långvarig effekt. Om förbätting inte upplevs efter sex månader med sjukgymnastik, kan man behöva genomgå en operation då man tar bort det skadade området.